Dialekter finns överallt. Alla språk har dialekter - och det är en bra sak. Våra dialekter är en del av oss, den berättar vår historia. Alla dialekter är något att vara stolt över, oavsett hur den låter, men ofta tycker man själv mer om en dialekt som talas långt ifrån där man själv bor än en dialekt som talas nära. Det tror man beror på att dialekterna är tänkta som ett skydd mot inavel bland människor.
En dialekt påverkas av vad som finns runt människorna som talar den; bor man t.ex. vid en knutpunkt för handel så kommer ens dialekt att påverkas av alla dialekter som kommer utifrån. Genom åren har olika dialekter växt fram för att människorna som talat dem isolerats från varandra med hjälp av naturliga hinder som t.ex. skogar, vatten och bergsskedjor. Nu är inte längre dessa hinder några problem att ta sig över, men dialekterna lever fortfarande kvar.
Linns blogg
måndag 9 maj 2016
måndag 2 maj 2016
Min dialekt
Ibland så säger jag…
De istället för det, e eller ä istället för är.
"De e så de ä."
Äre istället för är det.
"Äre så?"
La istället för väll.
"Det blir la bra?"
Jag använder ordet molla (inte mulla eller mula).
De istället för det, e eller ä istället för är.
"De e så de ä."
Äre istället för är det.
"Äre så?"
La istället för väll.
"Det blir la bra?"
Jag använder ordet molla (inte mulla eller mula).
torsdag 28 april 2016
Varför används dialekter i reklam?
K–rauta
Länken leder en reklam för byggvaruhuset K–rauta. De använder sig av en man med finlandssvensk dialekt, bland annat för att företaget säljer finskt virke, men jag skulle tro att de även har andra motiv. Att lyssna på någon som har en distinkt dialekt är ofta mer spännande än att lyssna på någon som pratar rikssvenska. Dialekten gör språket mer levande och den avslöjar en persons historia och bakgrund. I det här fallet framgick det väldigt tydligt att mannen är från Finland, men även om det inte hade gjort det skulle jag förstått det bara på dialekten. Detta kan vara en fördel när man har kort reklamtid men ändå vill berätta en historia. Dialekter kan även hjälpa till med att skapa ett visst uttryck, t.ex. kan en dialekt bidra till att man upplever en karaktär som rolig eller allvarlig, vilket man kan dra nytta av beroende på vad man vill att konsumenten ska ta med sig från reklamen.
Länken leder en reklam för byggvaruhuset K–rauta. De använder sig av en man med finlandssvensk dialekt, bland annat för att företaget säljer finskt virke, men jag skulle tro att de även har andra motiv. Att lyssna på någon som har en distinkt dialekt är ofta mer spännande än att lyssna på någon som pratar rikssvenska. Dialekten gör språket mer levande och den avslöjar en persons historia och bakgrund. I det här fallet framgick det väldigt tydligt att mannen är från Finland, men även om det inte hade gjort det skulle jag förstått det bara på dialekten. Detta kan vara en fördel när man har kort reklamtid men ändå vill berätta en historia. Dialekter kan även hjälpa till med att skapa ett visst uttryck, t.ex. kan en dialekt bidra till att man upplever en karaktär som rolig eller allvarlig, vilket man kan dra nytta av beroende på vad man vill att konsumenten ska ta med sig från reklamen.
onsdag 13 april 2016
Fjärde riket – Bokrecension
En skola som korrupteras av sina egna elever, en klass som
styrs av en enda allsmäktig ledare och tre elever som är fast beslutna att med
hjälp av Adolf Hitlers metoder ta över klassen; det är grunden för Maria
Nygrens bok Fjärde riket. Det är en
originell storyline som såg mycket lovande ut när jag läste baksidestexten och
jag satte tänderna i boken med skyhöga förväntningar, men tyvärr så brast
bubblan så fort jag läst de tre första sidorna.
Storyn i sig är spännande; den innehåller karaktärer som har
potential att bli riktigt storslagna och en maktkamp som stegrar sig mer och
mer tills den blir riktigt otäck att följa. Blenda och Hedvig står på var sin
sida i den här maktkampen och verkar kunna gå hur långt som helst för att
vinna. Båda är spännande karaktärer som har mer djup än vad man tror vid första
ögonkastet.
Blenda är osäker och
rätt anspråkslös när man först möter henne på hennes första dag i en ny skola,
man skulle aldrig kunna tro att hon kan göra vad som helst för att få makt. Hon
är kallt beräknande till den grad att det blir obehagligt. Hedvig är en helt
annan typ av karaktär, men även hon har ett djup som man inte hade kunnat
förutse. Hon är skolans drottning, dyrkad av alla, men bakom det blonda håret
och lagren av smink finns en intelligens som få i hennes omgivning kan mäta sig
med.
När dessa två karaktärer ställer sig mot varandra får vi en
kamp som snabbt eskalerar. Vänner vänder sig mot varandra. Rykten sprids.
Utpressning och hot blir centrala valutor i det ständiga maktspelet. Snart har
vi något stort och hemskt, något fult som läsaren knappt vågar närma sig. En
helt vanlig högstadieskola har omvandlats till en politisk maktkamp där alla
metoder är tillåtna. Det är Tyskland på 1930 – talet. Som jag nämnt tidigare är
det en spännande tanke, en fantastisk storyline – men det håller inte.
Fjärde riket har prisats med många lovord, men för mig
håller inte språket. Berättartekniken är inte på den nivån som jag skulle vilja
ha den. Framför allt är det i dialogerna det brister; konversationerna känns
stela och inte särskilt trovärdiga. Författaren har inte hittat ungdomarnas
röster, vilket drar ner boken en hel del, men tyvärr är det inte bara när
ungdomarna konverserar som det blir stelt. Allt som sägs känns fel, som om
författaren gång på gång försöker pricka mitten på en darttavla och hela tiden
hamnar lite för långt åt höger.
Ett annat problem är karaktärerna. Som jag sa tidigare är
många av karaktärerna väldigt spännande och har potential att bli storslagna,
men tyvärr så utnyttjas inte den potentialen. Istället för att mjukt och
smidigt måla upp karaktärerna under bokens gång så använder sig författaren vid
flera tillfällen av långa paragrafer där hon dumpar fakta på läsaren. Det
fungerar i vissa sammanhang, men så som författaren lägger upp det skapar det
inte en spännande läsupplevelse. Karaktärerna blir förutsägbara och
karaktärsutvecklingarna blir hackiga och tråkiga. Dessutom tycker jag att många
av karaktärerna är överdrivna till den grad att de upplevs som lite barnsliga. En
än gång känns det som att författaren inte riktigt har hittat rätt i
tonårsvärlden.
Jag har mycket mer jag skulle vilja ha sagt om
berättartekniken i den här boken, men istället för att fortsätta prata om det
tänkte jag titta lite närmare på bokens budskap. För mig så är meningen med den
här boken att man ska stanna upp och tänka efter hur ofta man själv låter sig
manipuleras. Hur ofta blundar vi för svårigheter och följer blint en gemensam
ledare? Det händer över allt; i skolan, på arbetsplatsen, i fotbollsklubben.
Även om en ledare inte är den bästa för jobbet så följer vi dem blint. Jag
skulle tro att detta stammar i en ovilja att skapa konflikt, vilket inte
nödvändigtvis är dåligt, men om fler av oss skulle titta upp och våga
ifrågasätta saker så skulle det skapa en mycket bättre värld. Hade t.ex. Blenda
och Hedvigs klass inte funnit sig i att styras av en ledare utan själva börjat
ställa frågor hade de kunnat undvika mängder med problem. Samma sak gäller
situationen i Tyskland under andra världskriget. Jag tror det gäller de flesta
situationer som finns i världen idag.
Något annat man kan ta med sig från boken är att hur goda avsikter man en har så kan man aldrig ta idéer från någon
som gjort som gjort så mycket ont som Adolf Hitler och förvänta sig att få ett
bättre resultat än vad han fick. Blenda hade inga onda avsikter när hon började
använda sig av Hitlers strategier; hon trodde att hon skulle kunna använda sig
av dessa metoder utan att någon tog skada. Men viljan att störta Hedvig från
tronen utvecklades snart till lite lätt skadeglädje över att se henne falla och
därifrån gick det bara utför. Man kan inte bygga ett rike på hat mot en person,
sak eller folkgrupp. Det leder aldrig till något gott.
Jag kommer att ge Fjärde
riket av Maria Nygren en av fem pluppar. Den har ett bra budskap och en
spännande story, men det räcker inte för att göra det till en bra bok. Om jag
ska kunna uppskatta storyn måste berättartekniken vara så pass bra att den
rycker med mig in i handlingen, men det gjorde den tyvärr inte den här gången.
Samma sak gäller budskapet; är boken inte bra så kommer jag inte att bära med
mig budskapet någon längre tid. Den här boken har tyvärr inte det som krävs för
att den ska bli en bra läsupplevelse. Den enda gången jag tyckte att boken var
relativt intressant var alldeles mot slutet när jag kom till de sista sidorna,
men hade jag inte bestämt i förväg att jag skulle läsa ut den här boken så hade
jag inte tagit mig längre än de femtio första sidorna. Sorry Maria Nygren, det
här var inget för mig.
Linn Webster
Fjärde riket (uppgift tjugotre)
Varför ska man läsa den här boken? Ge två argument.
Det kan vara bra att läsa den här boken för att den hjälper en att förstå att hur goda avsikter man en har så kan man aldrig ta idéer från någon som gjort som gjort så mycket ont som Adolf Hitler och förvänta sig att få ett bättre resultat än vad han fick. Boken kan också hjälpa en att få upp ögonen för hur viktigt det är att tänka själv och ifrågasätta det som sker runt en. Ängelholmsskolan är ett perfekt exempel på hur dåligt det kan gå om man inte gör det.
Det kan vara bra att läsa den här boken för att den hjälper en att förstå att hur goda avsikter man en har så kan man aldrig ta idéer från någon som gjort som gjort så mycket ont som Adolf Hitler och förvänta sig att få ett bättre resultat än vad han fick. Boken kan också hjälpa en att få upp ögonen för hur viktigt det är att tänka själv och ifrågasätta det som sker runt en. Ängelholmsskolan är ett perfekt exempel på hur dåligt det kan gå om man inte gör det.
tisdag 12 april 2016
Fjärde riket (uppgift tjugotvå)
Bella skrev Get me away I'm dying på ett skåp för att hon mådde dåligt och behövde ett sätt att få ut sina känslor, precis som LSD skrev lappar och stoppade dem i tvättmaskinen för att få ut sina känslor. Kanske var det också så att Bella skrev det på ett elevskåp för att texten inte bara var ett meddelande till henne själv, utan även ett desperat rop på hjälp. Kanske ville hon att någon skulle se det och försöka hjälpa henne.
Fjärde riket (uppgift tjugoett)
Satsdelar är olika delar i en mening som tillsammans bildar en fullständig sats, alltså en fullständig mening.
Mening från sidan 330 i Fjärde riket: Skolan behöver det.
Satsdelar:
Subjekt: skolan
Predikat: behöver
Objekt (direkt objekt): det
Mening från sidan 330 i Fjärde riket: Skolan behöver det.
Satsdelar:
Subjekt: skolan
Predikat: behöver
Objekt (direkt objekt): det
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)