Dialekter - Sammanfattning

Dialekter finns överallt. Alla språk har dialekter - och det är en bra sak. Våra dialekter är en del av oss, den berättar vår historia. Alla dialekter är något att vara stolt över, oavsett hur den låter, men ofta tycker man själv mer om en dialekt som talas långt ifrån där man själv bor än en dialekt som talas nära. Det tror man beror på att dialekterna är tänkta som ett skydd mot inavel bland människor.

En dialekt påverkas av vad som finns runt människorna som talar den; bor man t.ex. vid en knutpunkt för handel så kommer ens dialekt att påverkas av alla dialekter som kommer utifrån. Genom åren har olika dialekter växt fram för att människorna som talat dem isolerats från varandra med hjälp av naturliga hinder som t.ex. skogar, vatten och bergsskedjor. Nu är inte längre dessa hinder några problem att ta sig över, men dialekterna lever fortfarande kvar.

Min dialekt

Ibland så säger jag…
De istället för det, e eller ä istället för är.
"De e så de ä."
Äre istället för är det.
"Äre så?"
La istället för väll.
"Det blir la bra?"
Jag använder ordet molla (inte mulla eller mula).

Varför används dialekter i reklam?

K–rauta

Länken leder en reklam för byggvaruhuset K–rauta. De använder sig av en man med finlandssvensk dialekt, bland annat för att företaget säljer finskt virke, men jag skulle tro att de även har andra motiv. Att lyssna på någon som har en distinkt dialekt är ofta mer spännande än att lyssna på någon som pratar rikssvenska. Dialekten gör språket mer levande och den avslöjar en persons historia och bakgrund. I det här fallet framgick det väldigt tydligt att mannen är från Finland, men även om det inte hade gjort det skulle jag förstått det bara på dialekten. Detta kan vara en fördel när man har kort reklamtid men ändå vill berätta en historia. Dialekter kan även hjälpa till med att skapa ett visst uttryck, t.ex. kan en dialekt bidra till att man upplever en karaktär som rolig eller allvarlig, vilket man kan dra nytta av beroende på vad man vill att konsumenten ska ta med sig från reklamen.

Fjärde riket – Bokrecension

En skola som korrupteras av sina egna elever, en klass som styrs av en enda allsmäktig ledare och tre elever som är fast beslutna att med hjälp av Adolf Hitlers metoder ta över klassen; det är grunden för Maria Nygrens bok Fjärde riket. Det är en originell storyline som såg mycket lovande ut när jag läste baksidestexten och jag satte tänderna i boken med skyhöga förväntningar, men tyvärr så brast bubblan så fort jag läst de tre första sidorna.

Storyn i sig är spännande; den innehåller karaktärer som har potential att bli riktigt storslagna och en maktkamp som stegrar sig mer och mer tills den blir riktigt otäck att följa. Blenda och Hedvig står på var sin sida i den här maktkampen och verkar kunna gå hur långt som helst för att vinna. Båda är spännande karaktärer som har mer djup än vad man tror vid första ögonkastet.

 Blenda är osäker och rätt anspråkslös när man först möter henne på hennes första dag i en ny skola, man skulle aldrig kunna tro att hon kan göra vad som helst för att få makt. Hon är kallt beräknande till den grad att det blir obehagligt. Hedvig är en helt annan typ av karaktär, men även hon har ett djup som man inte hade kunnat förutse. Hon är skolans drottning, dyrkad av alla, men bakom det blonda håret och lagren av smink finns en intelligens som få i hennes omgivning kan mäta sig med.

När dessa två karaktärer ställer sig mot varandra får vi en kamp som snabbt eskalerar. Vänner vänder sig mot varandra. Rykten sprids. Utpressning och hot blir centrala valutor i det ständiga maktspelet. Snart har vi något stort och hemskt, något fult som läsaren knappt vågar närma sig. En helt vanlig högstadieskola har omvandlats till en politisk maktkamp där alla metoder är tillåtna. Det är Tyskland på 1930 – talet. Som jag nämnt tidigare är det en spännande tanke, en fantastisk storyline – men det håller inte.

Fjärde riket har prisats med många lovord, men för mig håller inte språket. Berättartekniken är inte på den nivån som jag skulle vilja ha den. Framför allt är det i dialogerna det brister; konversationerna känns stela och inte särskilt trovärdiga. Författaren har inte hittat ungdomarnas röster, vilket drar ner boken en hel del, men tyvärr är det inte bara när ungdomarna konverserar som det blir stelt. Allt som sägs känns fel, som om författaren gång på gång försöker pricka mitten på en darttavla och hela tiden hamnar lite för långt åt höger.

Ett annat problem är karaktärerna. Som jag sa tidigare är många av karaktärerna väldigt spännande och har potential att bli storslagna, men tyvärr så utnyttjas inte den potentialen. Istället för att mjukt och smidigt måla upp karaktärerna under bokens gång så använder sig författaren vid flera tillfällen av långa paragrafer där hon dumpar fakta på läsaren. Det fungerar i vissa sammanhang, men så som författaren lägger upp det skapar det inte en spännande läsupplevelse. Karaktärerna blir förutsägbara och karaktärsutvecklingarna blir hackiga och tråkiga. Dessutom tycker jag att många av karaktärerna är överdrivna till den grad att de upplevs som lite barnsliga. En än gång känns det som att författaren inte riktigt har hittat rätt i tonårsvärlden.

Jag har mycket mer jag skulle vilja ha sagt om berättartekniken i den här boken, men istället för att fortsätta prata om det tänkte jag titta lite närmare på bokens budskap. För mig så är meningen med den här boken att man ska stanna upp och tänka efter hur ofta man själv låter sig manipuleras. Hur ofta blundar vi för svårigheter och följer blint en gemensam ledare? Det händer över allt; i skolan, på arbetsplatsen, i fotbollsklubben. Även om en ledare inte är den bästa för jobbet så följer vi dem blint. Jag skulle tro att detta stammar i en ovilja att skapa konflikt, vilket inte nödvändigtvis är dåligt, men om fler av oss skulle titta upp och våga ifrågasätta saker så skulle det skapa en mycket bättre värld. Hade t.ex. Blenda och Hedvigs klass inte funnit sig i att styras av en ledare utan själva börjat ställa frågor hade de kunnat undvika mängder med problem. Samma sak gäller situationen i Tyskland under andra världskriget. Jag tror det gäller de flesta situationer som finns i världen idag.

Något annat man kan ta med sig från boken är att hur goda avsikter man en har så kan man aldrig ta idéer från någon som gjort som gjort så mycket ont som Adolf Hitler och förvänta sig att få ett bättre resultat än vad han fick. Blenda hade inga onda avsikter när hon började använda sig av Hitlers strategier; hon trodde att hon skulle kunna använda sig av dessa metoder utan att någon tog skada. Men viljan att störta Hedvig från tronen utvecklades snart till lite lätt skadeglädje över att se henne falla och därifrån gick det bara utför. Man kan inte bygga ett rike på hat mot en person, sak eller folkgrupp. Det leder aldrig till något gott.

Jag kommer att ge Fjärde riket av Maria Nygren en av fem pluppar. Den har ett bra budskap och en spännande story, men det räcker inte för att göra det till en bra bok. Om jag ska kunna uppskatta storyn måste berättartekniken vara så pass bra att den rycker med mig in i handlingen, men det gjorde den tyvärr inte den här gången. Samma sak gäller budskapet; är boken inte bra så kommer jag inte att bära med mig budskapet någon längre tid. Den här boken har tyvärr inte det som krävs för att den ska bli en bra läsupplevelse. Den enda gången jag tyckte att boken var relativt intressant var alldeles mot slutet när jag kom till de sista sidorna, men hade jag inte bestämt i förväg att jag skulle läsa ut den här boken så hade jag inte tagit mig längre än de femtio första sidorna. Sorry Maria Nygren, det här var inget för mig.

Linn Webster

Fjärde riket (uppgift tjugotre)

Varför ska man läsa den här boken? Ge två argument.

Det kan vara bra att läsa den här boken för att den hjälper en att förstå att hur goda avsikter man en har så kan man aldrig ta idéer från någon som gjort som gjort så mycket ont som Adolf Hitler och förvänta sig att få ett bättre resultat än vad han fick. Boken kan också hjälpa en att få upp ögonen för hur viktigt det är att tänka själv och ifrågasätta det som sker runt en. Ängelholmsskolan är ett perfekt exempel på hur dåligt det kan gå om man inte gör det.

Fjärde riket (uppgift tjugotvå)

Bella skrev Get me away I'm dying på ett skåp för att hon mådde dåligt och behövde ett sätt att få ut sina känslor, precis som LSD skrev lappar och stoppade dem i tvättmaskinen för att få ut sina känslor. Kanske var det också så att Bella skrev det på ett elevskåp för att texten inte bara var ett meddelande till henne själv, utan även ett desperat rop på hjälp. Kanske ville hon att någon skulle se det och försöka hjälpa henne.

Fjärde riket (uppgift tjugoett)

Satsdelar är olika delar i en mening som tillsammans bildar en fullständig sats, alltså en fullständig mening.

Mening från sidan 330 i Fjärde riket: Skolan behöver det.

Satsdelar:

Subjekt: skolan
Predikat: behöver
Objekt (direkt objekt): det

Fjärde riket (uppgift tjugo)

Taste of Victory

There are few tastes as sweet as that of victory

Oh how I loved the taste of that victory

I stood on a pedestal

High above the rest

And my enemies burned by my feet

Oh so sweet was the taste of my victory

That I did not see

My friends getting thrown

Onto the pyre

That I did not feel

The flames

Licking at my feet

Oh so sweet is the taste of victory

Winston Lestrade

Jag valde den här dikten för att jag tycker att den beskriver vad som föregår inne i Blendas huvud under större delen av boken. Hon är så uppslukad av att vinna att hon inte märker att LSD och Penny råkar illa ut, kanske bryr hon sig inte ens om vad som händer med dem. Till slut är hon så djupt inne i sitt eget vansinne att hon inte förstår att flammorna har börjat äta upp henne förrän det är försent. Hon tror in i det sista att hon ska kunna återfå makten, att hon ska kunna rädda sig själv, men under sista scenen på skolgården så ser vi tydligt att det inte längre är möjligt.

Fjärde riket (uppgift nitton)

Verb:

Ett verb är något man kan göra, till exempel tuta och köra (taget direkt från planscherna som hängde på väggarna i min gamla lågstadieskola). Verbets grundform heter infinitiv.
Verbets temaformer: infinitiv, preteritum, supinum
Verbets tempusformer: infinitiv, presens, preteritum, perfekt, pluskvamperfekt, futurum

spela: spela, spelar, spelade, spelat, spela
känna: känna, känner, kände, känt, känna
säga: säga, säger, sade, sagt, säga
protestera: protestera, protesterar, protesterade, protesterat, protestera
dra: dra, drar, drog, dragit, dra

Fjärde riket (uppgift arton)

En fråga att ställa till huvudpersonen (Blenda):

Tror du att du kommer bli lyckligare av att få status i klassen? Om svaret är ja, varför?

Fjärde riket (uppgift sjutton)

Bokens handling sträcker sig över några månader. I början av boken så nämner Blenda att hon och Bastian börjar i den nya skolan mitt i terminen, jag skulle gissa på att det är i slutet på september/början på oktober någon gång. Mot slutet av boken så har det snöat, luften är kall och jul dekorationerna har kommit upp i butikerna (allt detta går att hitta i boken, har tyvärr inga källhänvisningar för tillfället). Jag skulle tro att det är november eller december månad. Alltså sträcker sig bokens handling över cirka två månader (det skulle kunna vara närmare en månad, men med tanke på allt som hinner hände under den här tiden gissar jag hellre på två).

Fjärde riket (uppgift sexton)

Fem saker som kan symbolisera bokens handling:

1. Kniv - Hot används vid flera tillfällen i boken, både av Blenda och Hedvig, och spelar en stor roll i bokens handling; därför har jag valt kniven som en symbol för uttrycket "med kniven mot strupen".
2. Megafon - Blendas plan att ta över skolan bygger på att sprida sina tankar och åsikter på så många sätt som möjligt, där av megafonen.
3. Körsbärsblomma - Jag tänker på en rad från låten Centuries av Fall Out Boy, "you're a cherry blossom, you're about to bloom, you look so pretty but you're gone so soon". Jag tycker att det beskriver Blenda och Hedvigs kamp om makten på ett väldigt bra sätt; de får mycket makt snabbt och är vackra som körsbärsblommor i klassens ögon, men det varar aldrig någon längre stund. Plötsligt har de fallit från sin piedestal och inget av det vackra finns kvar, de vissnar lika snabbt som körsbärsblommor.
4. Ögonbindel - Boken bygger till stor del på att de flesta som omger huvudkaraktärerna blint följer en ledare, därför valde jag ögonbindeln.
5. Kompass - Karaktärerna i boken försöker hela tiden hitta rätt - i klassen, bland kompisarna, i livet. Därför valde jag kompassen som en symbol för boken.

Fjärde riket (uppgift femton)

En viktig händelse i boken (beskriven med fem meningar):

När LSD och Penny överger Blenda efter deras tal (som blev ett komplett fiasko) så bestämmer sig Blenda för att försöka vinna tillbaka dem. Hon börjar med att lägga sig platt och börjar sedan att locka tillbaka dem med smicker och fina ord. Till slut så får hon med sig både LSD och Penny igen, vilket är väsentligt för både Blendas planer och bokens handling. Nu när Blenda har fått tillbaka sina bundsförvanter finns det inget som kan stoppa henne från att ta över klassen. Tillsammans fortsätter de maktkampen; en kamp som Ängelholmsskolan sent kommer att glömma.

Fjärde riket (uppgift fjorton)

Välj en bild som beskriver bokens budskap:

Jag har valt den här bilden, inte bara för att den nämns i boken, utan även för att det känns som att det är det här budskapet som författaren ville få fram när hon skrev Fjärde riket. Vad som än händer, tänk själv och ta ställning innan du blint börjar följa massorna. När folk inte längre vågar ta ställning utan bara blickar uppåt mot de som är högre uppsatta än de själva, det är då det blir farligt. Det var det som hände när Hedvig styrde klassen, och även senare när Blenda styrde klassen. Det var det som hände när Hitler styrde Tyskland. En människa som gör hemska saker är farligt, men många människor som inte gör något alls är farligare.

Fjärde riket (uppgift tretton)

Vad jag tror att LSD skulle ta med sig till en öde ö:

Papper

Penna

Filt

Jag tror att LSD skulle vilja ha med sig någonting som gör henne lugn, något som får henne att slappna av och tänka klart. I boken får vi flera exempel på att LSD släpper ut sina känslor genom att skriva, därför har jag valt att inkludera penna och papper i min lista. Filten valde jag för att den kan bli en varm och trygg tillflyktsort, precis som de nytvättade kläderna i tvättstugan som LSD brukar sjunka ner i efter en jobbig dag.

Fjärde riket (uppgift tolv)

Skulle det som händer i boken kunna hända på riktigt?

Ja, det tror jag det skulle kunna, men bara till viss del. Jag tror absolut att det skulle gå att få status i en klass genom att manipulera lärare och elever, och att Hitlers metoder att vinna över Tyskland skulle vara överförbara till detta ändamål har jag inga tvivel om. Många av metoderna han använde, t.ex. smicker och att peka ut en gemensam syndabock, har trots allt visats sig vara effektiva i flera sammanhang. Att det skulle gå till på exakt det sättet som det beskrivs i boken tvivlar jag dock på. Det beror i till stor del på att jag tycker att många av karaktärerna inte känns trovärdiga och därför har jag svårt att se att verkliga människor skulle bete sig som dem. Ofta är karaktärsdragen överdrivna och allt karaktärerna gör blir stort och yvigt. Dialogerna känns stela och eleverna är för barnsliga för att gå i nian. Det är möjligt att Blendas tillvägagångssätt hade fungerat i en riktig klass, men sättet det är skrivet på får mig att tvivla på det.

Fjärde riket (uppgift tio)

"Det är hennes förbannelse, intelligensen. Att förstå allt så mycket snabbare än andra. Det låter som en lyx men är ett fängelse. Lektion efter lektion med genomgångar av ekvationer som hon klarade att lösa redan för tre år sedan, klassens ständiga försök att greppa sammanhang som är uppenbara. Att hela tiden vara så långt före att omgivningen känns trög och så förtvivlat oinspirerande."
Fjärde riket, sid. 80

Jag gillar det här stycket för att det är bland de första gångerna som läsaren får en inblick i hur Hedvig egentligen är. Man kanske inte direkt känner medlidande med Hedvig, men man får en förståelse för henne som känns väldigt viktig. Det här stycket ger också Hedvig mycket mer djup, både som karaktär och som person, vilket gör henne väldigt spännande att följa. Efter att jag läst det här stycket började jag tycka mer och mer om Hedvig och jag måste erkänna att jag kände igen mig lite i henne - även om det jag känt på inte varit lika extremt - vilket jag inte hade räknat med när Hedvig först introducerades som karaktär.

Fjärde riket (uppgift elva)

Hedvig - smart, beräknande, nonchalant

Noah - trevlig, populär, osäker

Blenda - självisk, desperat, manipulerande

LSD - sökande, undergiven, snäll

Penny - sökande, osäker, uppmärksam

Bella - osäker, olycklig, instabil

Fjärde riket (uppgift nio)

Gestaltning av en karaktär från boken.

Hedvig

Iskallt beräknande med en fasad som har polerats tills den glänser sveper Hedvig fram genom skolans korridorer. Hon kan styra alla omkring sig med en hand rörelse och en välplacerad kommentar. Hon får folk att falla ner på knä vid hennes fötter med ett kast av det långa, ljusa håret och ett leende som lyser upp hennes välformade drag men som aldrig riktigt når ögonen. Hon är den man vill vara, drottningen över allt här på jorden. Hon är perfektion personifierad, och allt är en lögn.

Bakom den vackra fasaden finns en storm av tankar och känslor, ett helt väsen som inte vill något hellre än att ta sig långt långt bort från skolans beundrande blickar. Inte för att hon inte tycker om dem, utan snarare för att de är så förutsägbara. Hon vet exakt vad hon ska säga för att få vad hon vill. Det är ingen match. Det har blivit tråkigt. Hela stan är tråkig. Den är grå och platt och så intetsägande att Hedvig vill skrika rakt ut i frustration. Alla som tror att de känner henne ser bara det vackra ansiktet. De ser inte hjärnan som ligger där bakom. Hjärnan som gör att hon alltid ligger flera steg före alla andra. Hedvig lever i en lögn där hon lotsas vara lika smart som hennes klasskompisar, men sanningen är att deras tankar rör sig lika snabbt som sirap i hennes ögon.

Hedvigs vackra ansikte är allt folk ser, men även det är en lögn. Under de omsorgsfullt applicerade lagren av smink så döljer sig finnarna. De stora, blossande, varfyllda finnarna. Finnarna är Hedvigs enda svaghet, det enda som kan få henne på fall. Hon vill inget annat än att lämna sin gråa hemstad, men tills hon kan göra det är respekten hon får i skolan det enda hon har, och om någon skulle få reda på hennes hemlighet vet hon att allt skulle vara över. Allt hon är i andras ögon bygger på att hon är perfekt. Skulle någon se finnarna skulle den illusionen brytas. Hon är livrädd för att det ska hända. Hon hatar sitt ansikte utan smink, det äcklar henne, och hon är övertygad om att alla i skolan skulle bli lika äcklade om de såg det.

Hela Hedvig bygger på en fasad, och hon är livrädd för att den fasaden ska rivas ner. Trots den här rädslan är hon säker på sig själv. Hedvig vet vem hon är, det som hon själv ser stämmer bara inte överens med det alla andra ser.

Fjärde riket (uppgift åtta)

Förklaringar till tio ord jag hittat i boken:

1. nonchalant = arrogant, att se ner på något/någon

2. reka = snoka, att reka bland någons grejer/i deras privatliv

3. usel = väldigt dålig

4. dov = ett mörkt ljud, ett dämpat ljud

5. förtrolig = att dela med sig av sina tankar, att lita på någon

6. kokong = en puppa, ett litet utrymme som man stängs in i (fysiskt eller psykiskt)

7. porlande = "ett porlande skratt"; ett skratt som är glatt och bubbligt, en vårbäck "porlar"

8. rungande = dånande, ljudligt

9. eufori = en stark lyckokänsla

10. redogörelse = en förklaring, att redogöra för hur man gjort något

Fjärde riket (uppgift sju)

"En iskall känsla av panik sköljer över Blenda när hon ser de skrynkliga byxbenen som leder upp mot en kulformad mage. Rektorn…"

en = räkneord
iskall = adjektiv
känsla = substantiv
av = preposition
panik = substantiv
sköljer = verb
över = preposition
Blenda = substantiv
när = konjunktion
hon = pronomen
ser = verb
(de = gör "byxbenen" till bestämd form)
skrynkliga = adjektiv
byxbenen = substantiv
som = konjunktion
leder = verb
upp = preposition
mot = preposition
en = räkneord
kulformad = adjektiv
mage = substantiv
rektorn = substantiv

Fjärde riket (uppgift sex)

Varför tror du att många i Tyskland, på 1930 - talet, röstade på Hitler och det Nationalsocialistiska arbetarpartiet?

Jag tror att folket röstade på Hitler för att han verkade vara lösningen på alla deras problem. Han sa det folk ville höra, han lovade att göra Tyskland stort och starkt igen, han talade till folket på ett sätt som fick dem att tro på varenda ord som kom ut ur hans mun. Som karaktärerna i Fjärde riket redan har konstaterat så var Hitler en väldigt bra talare och därför kunde han snabbt måla upp sig själv som den perfekta ledaren. Detta i kombination med att Tyskland var i ruiner efter första världskriget och börskraschen 1929 gjorde att det Nationalsocialistiska arbetarpartiet blev attraktivt. Folk var desperata, Hitler serverade dem lösningarna på ett silverfat.

Fjärde riket (uppgift fem)

Välj en låt som passar till boken

Emperor's New Clothes - Panic! At The Disco

Jag har valt den här låten för att den framställer den sortens desperat längtan efter makt som jag förknippar med boken. Blenda har till en början goda avsikter, men när hon bestämmer sig för att hon inte bara vill störta Hedvig utan också ta makten själv så tar hennes planer en mörkare vridning. Det känns som att hon skulle kunna göra vad som helst för att få makten. Detta uttrycks på ett väldigt snyggt sätt i låtens refräng:

I'm taking back the crown
I'm all dressed up and naked
I see what's mine and take it
(Finders keepers, losers weepers)
Oh, yeah
The crown…
So close I can taste it
I see what's mine and take it
(Finders keepers, losers weepers)
Oh, yeah

Texten förstärks ytterligare av den hetsiga melodin och desperationen som jag tycker att jag hör sångarens röst.

En annan del av låten som jag tycker reflekterar det Blenda håller på med är sticket:

Mortal kings are ruling castles
Welcome to my world of fun
Liars settle into sockets
Flip the switch and watch them run

Jag tycker att de två sista raderna passar in perfekt; Blenda håller på att gräva upp folks lögner och riva ner deras glänsande fasader för att få dem på fall. She flips the switch and watches them run.

Det sista som jag tänkte ta upp och analysera är två specifika rader i låten i slutet på andra versen:

Heroes always get remembered
But you know legends never die

Dessa rader är i sig väldigt mäktiga, men när man sätter in dem i det här sammanhanget blir de nästan lite skrämmande. Blenda använder sig inte av t.ex. Nelson Mandelas metoder för att skapa rättvisa i klassen, hon går till Hitler för inspiration. Kanske är det så att hjältar alltid blir ihågkomna, men de "legender" som sätter de djupaste spåren i vår historia, de dör aldrig. Genom sina idéer så lever de vidare.

Fjärde riket (uppgift fyra)

Vad betyder "Tredje riket"? Varför tror du att boken heter "Fjärde riket"? Vem var Henrik Ibsen?

Tredje riket var vad Tyskland kallades under andra världskriget (1933 - 1945) när Adolf Hitler styrde landet. Man brukar säga att det hade funnits två riken som involverade Tyskland innan Hitler kom till makten; det första var det tysk - romerska riket som grundades 962 och upplöstes 1806, det andra var Kejsardömet Tyskland som grundades 1871 och upplöstes i samband bet första världskrigets slut 1918. När Hitler kom till makten med avsikten att göra Tyskland till ett mäktigt rike igen så började hans Tyskland att kallas för Tredje riket.

Jag tror att boken heter Fjärde riket för att eleverna som boken handlar om försöker ta makten över klassen med samma metoder som Hitler använde för att ta över Tyskland. De försöker ta sig toppen i klassens tydliga rangordning genom att spela på folks känslor och sprida propaganda. De försöker göra klassen till sitt egna personliga lilla rike på samma sätt som Hitler gjorde Tyskland till Tredje riket, där av namnet Fjärde  riket.

Henrik Ibsen var en norsk dramatiker och författare. Han har skrivit många kända pjäser, bland annat Et dukkehjem (Ett dockhem) och Peer Gynt. I boken nämns det att Hitler tyckte mycket om teater och var särskilt förtjust i Ibsens verk.

Fjärde riket (uppgift tre)

Ett stycke från boken

Egentligen gillar hon inte hon inte smaken av öl men hon tycker om känslan av att dricka direkt från flaskan. Som om hon vore på en klubb i New York. Ett sådant där litet ställe utan skylt där man bara kommer in om man känner dörrvakterna. Eller det kunde gärna vara London. Eller Paris. Var som helst hellre än här. Detta stillastående är vidrigt. Känslan av att inget någonsin händer, att inget någonsin kommer att hända. Och rastlösheten har blivit värre. (Fjärde riket, sid. 37)

Om man ska se på boken som helhet så är jag inte särskilt imponerad av författarskapet (mer om det i min bokrecension förmodligen), men det här stycket gillar jag. Jag känner igen mig väldigt väl i det Hedvig beskriver och det ger mig direkt lite sympati för henne. Jag vet hur det känns att sitta fast. Att leva i en stad där allt har stannat och du aldrig riktigt passar in. Allt är för litet. Du är för stor. Som Alice i underlandet efter att hon ätit den där kakan. Kläderna känns fel och värden är förvrängd.

Varberg är en väldigt vacker stad och jag har egentligen inget emot att ha växt upp här, det är en fin och lugn plats att starta livet på, men någonstans känner jag att det inte räcker till längre. Jag vet redan nu att jag ska gå på gymnasiet någon annan stans och det känns bra. Istället för att göra som Hedvig och dränka sorgerna i alkohol och fördriva tiden genom att trycka ner andra så ser jag till att jag gör något med min rastlöshet. Vill man bort från en plats så ska man se till att ta sig bort. Det är liksom det enda som fungerar. Jag vet att många i min ålder vill bort från sin hemstad, det är som någon form av oundviklig tonårsrevolt, men jag är övertygad om att jag faktiskt kommer att ta mig här ifrån. Jag vill något mer än det här. Det krävs bara lite mod. Sikta och hoppa. Jag har siktat länge nu. Jag är redo för att hoppa.

En sån där osocial jävel

Jag är skyldig. Precis som de flesta andra i min omgivning är jag skyldig till vårt samhälles vanligaste brott: att vara osocial. Mobiler och datorer i kombination med ett par trofasta hörlurar har tagit över våra sinnen på de flesta allmänna platser där sociala interaktioner förut har krävts. Pendeln på morgonen är som en scen från Walking Dead, minus våldet. Alla sitter som hjärndöda zombies och kollar ner i var sin lysande skärm.

Vi är alla medvetna om att detta beteende inte ser särskilt roligt ut, men när vår tids osociala norm kommer på tal så möts det för det mesta med ett nervöst skratt och så återgår vi till att titta ner i våra mobiler. Ingen vill ta tag i det. Det är mer bekvämt att sitta med sin mobil än att lägga bort den och faktiskt försöka starta en konversation med en okänd människa. Det har gått så långt att det till och med är konstigt att säga hej till någon man inte känner. Då är du liksom lite udda. Onormal. Varför kämpa emot den bedövande effekten av ändlöst skrollande? Sätt dig ner, håll käften och skaffa dig ett Instagram konto som alla andra. Det är normen som man inte får bryta.

Fler och fler har börjat kämpa emot, de försöker göra folk medvetna om den här normen och uppmanar dem att bryta den. Till er som gör detta vill jag bara säga tack. Tack för det ni gör. Ni är fina människor. Men ni kan sluta nu. Sätt er ner bredvid Agda på bussen och dra igång en liten trevlig morgon utväxling om ni vill, men lägg er för all del inte i mitt zombieliknande beteende. Den osociala normen kan upplevas som begränsande, en sorglig fläck i vårt svenska samhälle, men sanningen är att jag behöver min dötid. Om jag ska orka panikplugga till provet på lunchrasten och ta mig igenom sju timmar av folk som konstant skriker mig i öronen så behöver jag få sitta som en zombie några minuter på morgonen. Det är den där lilla pusselbiten som är väsentlig för att pusslet ska gå ihop.

Jag tror att fler känner som jag, och därför vill jag stå upp för min rätt att vara osocial på allmänna platser. Att vara osocial är skönt. Avkopplande. Hela vårt samhälle är uppbyggt på att interagera med andra människor, men i vissa situationer är det inte nödvändigt. Jag ser inget fel i att ta vara på de stunderna. Dessutom så behöver man inte alltid besöka sociala medier när man drar sig tillbaka in i sin lilla bubbla ute i cyberspace; många jag känner läser nyheter eller kommunicerar med sina nära och kära ner de får tid över. Bara för att de ser ut som hjärndöda zombies så behöver inte det vara fallet. Någon kan i själva verket sitta och läsa vetenskapliga artiklar när du tror att personen i fråga skrollar igenom sitt Facebook flöde. Det kanske inte alls rör sig om en zombie, utan en lite lätt bakfull Albert Einstein som sitter där på pendeln.

Personligen hör jag nog inte till Einstein kategorin, men jag skulle inte klassa mig som en fullgod zombie heller. För mig är det skönlitterär läsning som gäller, gärna något med magi och vilda äventyr. Det finns hur mycket som helst att hitta på nätet och att läsa är det perfekta sättet att få mig på bra humör inför en ny dag så väl som avrunda några långa timmar i skolan. Det är dötid när den är som bäst.    

Förmodligen är jag inte den du kommer att ha lättast att slita från sin skärm på morgonen, men det har jag inga problem med. Om du har några problem med det, så har jag inga problem med det heller. Stämpla mig gärna som en sån där osocial jävel, det är lugnt. Medan du sitter och pratar med Agda slåss jag mot drakar, kysser min livskärlek och gör en resa i tiden. Personligen är jag mer intresserad av tidsresor än vädret.

Linn Webster

Ormens skrik

”Älskar du honom?”

”Nä.”

Han för cigaretten till munnen och tar ett halvhjärtat bloss. Tunna slingor av lätt, silkeslen rök letar sig ut ur vänstra mungipan. Cigaretten glöder svagt i det slaskgrå kvällsmörkret. ”Du ljuger.”

Hon skrattar hest bredvid honom. Det hörs att det var hon som tände hans första cigarett. ”Gör jag väll inte, jag älskar ju dig.”

Han ler svagt. Trycker in mer rök i munnen. Med den varma, väldoftande sommarvinden flämtande omkring sig kan han nästan inbilla sig att det smakar gott. ”Ska du till honom ikväll?”

”Ja.”

Han ser på henne. Hon lutar sig ut över bro räcket, balanserar på mage med fötterna dinglande några centimeter över de nötta plankorna. Hennes hår är mörkt, stripigt. Det hänger livlöst runt hennes ansikte, som om det gett upp. Det är slitet, sorgset, men det ser rent ut. Det är säkert mjukt. Lätt att dra fingrarna igenom. Han ser framför sig hur han, den hon inte älskar, kommer att dra fingrarna genom det den kvällen. De kommer att krypa närmare varandra, långsamt. De kommer att kyssa varandra.

Han vänder sig bort från henne och tvingar musklerna i axlarna att slappna av. Rätar långsamt ut fingrarna. När han ser ner på sina handflator möts han av ettrigt röda märken där naglarna har trängt in i huden. Det svider lite, men inte mycket. Ungefär som när man bränner tungan på något varmt. Smärtan i bröstet är starkare. ”Tror du han älskar dig?”

                      Hennes fötter faller tillbaka ner på plankorna. Hennes leende är litet och rött när hon vänder sig mot honom. ”Ja.”

                      Något vänder sig i magen på honom. Något stort och kallt och slemmigt. En orm som kramar om hans inälvor och slingrar sig upp mot halsen. Han nickar bara. Ormen stoppar upp alla ord. Han tar ett andetag. Två andetag. Ormen backar inte.

                      Hon tar några försiktiga steg mot honom och lägger handen mot hans kind. Den är kall trots den varma luften. I den andra handen ryker fortfarande hennes cigarett. Andedräkten är varm och rökfylld när hon lutar sig framåt och trycker en kyss mot hans kind. De där mjuka läpparna kommer möta en annan kind samma kväll. En kind vars ägare hon inte älskar. Det känns fel. Fruktansvärt fel.

Ormen skriker. Han visste inte att ormar kunde skrika, men det gör den. Den skriker hela tiden medan hon tar ett steg tillbaka och ler det där lilla, röda leendet. Den skriker medan hon släpper cigaretten och trampar på den med en tjock gummisula. Den skriker medan hon sparkar undan de förkolnande resterna och drar en hand genom håret. Det går lätt. Han hade rätt; håret är mjukt. Ormen skriker fortfarande när hon vänder sig bort.

”Jag sticker.”

Han sväljer hårt. ”Gör det.”

”Vi ses.”

”Visst.”

Hon går. Hennes höfter svajar långsamt och hennes fotsteg är lätta. Hans mun smakar surt. Ormen vrålar. När hon är borta lutar han sig tungt mot broräcket och låter huvudet falla ner i händerna. Något varmt och blött rinner längs underarmarna. Han orkar inte tänka på vad det betyder. Han ser bara honom framför sig. Den som hon kommer kyssa. Den som hon inte älskar. Den som han älskar så innerligt.

Linn Webster

Fjärde riket (uppgift två)

Försöker förutse bokens handling…
Med tanke på bokens baksidestext och vad som redan har hunnit hända på det dryga trettio första sidorna så tror jag att Hedvig sakta men säkert kommer att störtas från sin maktposition. Jag tror att Blenda kommer dra nytta av de i klassen som är trötta på att tryckas ner av Hedvig, de som inte längre vill stå i hennes skugga, t.ex. LSD och Penny, och på så sätt få bort Hedvig från makten. Blenda kommer att ta ifrån Hedvig allt som gör henne populär - kompisar, snygg pojkvän m.m. - tills hon inte har någonting kvar. Det blir en vinst för de svaga, men inte utan kostnad. Jag som läsare har redan fått se exempel på hur Blenda kan bli när hon tar ut sin ilska och sorg på andra (Bastian och modellflygplanet på skolgården) och jag tror att de känslorna kommer att växa sig starkare tills Blenda trycker ner människor lika hänsynslöst som Hedvig.
Det är vad jag tror, nu får jag läsa vidare och så om det stämmer!

Fjärde riket (uppgift ett)

Sammanfattning av bokens början
Blenda och hennes familj har flyttat till en ny stad, vilket betyder ny skola och nya kompisar för Blenda och hennes lillebror Bastian. Bastian är inte alls orolig, han tycker det ska bli roligt att börja i en ny skola, men det tycker inte Blenda. Hon har inte haft några bra erfarenheter med sin förra klass och tror inte att en ny skola kommer att göra någon skillnad. Ändå så hoppas hon. Hon hoppas att någon ska se henne den här gången, att någon ska se att hon också går att älska.

Hoppet krossas redan första dagen. Blenda möts av en klass där status och maktpositioner har nått helt nya nivåer och där ingen vill ge henne plats. Eller rättare sagt: Hedvig vill inte ge henne plats. Hedvigs åsikt är den enda som betyder något. Blenda trycks ännu längre ner på maktstegen än LSD, klassens bottenskrap, och får börja sitt nya liv med en klump i magen och panik i bröstet. Samtidigt kommer läsaren lite närmare LSD och får se vad Hedvig har rört fram för känslor i henne genom att trycka ner henne dag efter dag.